...och Anders Hillborgs Lamento, där stråkackompanjemanget kändes som taggtråd dragen genom örat, medan solisten (Kjell-Inge Stevenson) pressade sin ton till vitglödgad wolfram.

Hillborgs lamentation är aggressiv utan att mista sinnet för humor. Den nybrutalistiska ytan spricker upp emellanåt och violinerna börjar låta som när man misslyckas med att ta in zigenarmusik från en avlägsen radiostation, eller förvandlas i ett obevakat ögonblick till ostasiatiska knäppinstrument av sköldpaddsskal.

(Dagens Nyheter 1983 -- Horace Engdahl)

...Mer tilltalas jag då av Anders Hillborgs Lamento för soloklarinett och stråkar. Hillborg avstår konsekvent från allt finlir. Bygger istället ett språk av instrumentala gester, rop, skrik, hysteri och ångest. En ¨talande¨ musik med direkta kontaktytor, på gränsen till teater.

(Dagens Nyheter 1982 -- Leif Aare)